Erika Miding

Ja minsann! Tankarna gnatar i hjärnan och jag vet ändå inte varken ut eller in. Vad vill jag göra?
Har sökt en jäklans massa jobb. Bland de har jag sökt ett på Malta! MALTA?! Trodde jag var den sista på jorden att söka ett jobb så långt iväg.
Men jag sökte ju det för att jag vill komma bort från Sverige ett tag. För att lära känna andra människor. Se andra saker. Jobba med annat. Ja ni vet vad jag pratar om. Samma tankar som någongång i ert liv har snuddat er hjärna.

Men varför är jag då så rädd? Varför är jag så rädd för att de ska ringa och säga: "Hej, undrar om du vill komma på arbetsintervju hos oss, du verkar superbra för just detta yrket!"
Jag är en riktig mamma-gris. Utan tvekan, men någonstans inom mig finns den där "jag-vill-göra-massa-saker-innan-jag-dör-tjejen". Åh, det är en sån konstig känsla.
Och nej, vad det är för sorts av jobb tänker jag inte avslöja.

Vet inte vad jag vill göra. Samtidigt som jag söker jobb överallt, tydligen internationellt också som ni ser ovan, vill jag ändå stanna i lilla Tingsryd. Hitta ett bra jobb här, som jag verkligen trivs med. Köpa mig ett litet hus och bosätta mig där med min underbara hund/sambo Elvis och njuta. Kanske möjligtvis plugga lite till. Kanske möjligtvis inte plugga mer.

Varför ska det jämt vara så svårt att veta vad man vill. Varför inte bara ge sig fan på att man ska göra någonting och sen göra det?

Vet ni hur jag ska göra får ni mer än gärna ge råd!